En ny studie från University of Cambridge visar att det inte främst var invandring som låg bakom framväxten av populistiska partier i Europa under 2010-talet. I stället pekar forskningen på ekonomisk otrygghet och missnöje med arbetslivet som avgörande faktorer.
Studien, som bygger på data från över 75 000 personer i tio europeiska länder mellan 2015 och 2018, visar att människor som oroar sig för sin ekonomi i betydligt högre grad tenderar att rösta på populistiska partier.
I vissa länder ökade sannolikheten att rösta populistiskt med upp till 17–20 procentenheter bland dem som kände ekonomisk oro, jämfört med de som upplevde ekonomisk trygghet.
Forskningen utmanar därmed en vanlig bild av att populismen främst drivs av frågor om migration. I stället framträder en mer komplex verklighet där stigande levnadskostnader, osäker ekonomi och känslan av att inte få ut något av sitt arbete spelar en central roll.
Även missnöje med arbetslivet visade sig vara en viktig faktor. Personer som upplevde hög arbetsbelastning, låg lön eller brist på inflytande på jobbet hade upp till 12 procentenheter högre sannolikhet att stödja populistiska partier.
Forskarna lyfter särskilt fram hur dessa känslor av otrygghet påverkar breda grupper, inte bara de som traditionellt beskrivs som “efterlämnade”. Även personer med stabila jobb kan känna att de förlorar kontroll, pressas hårdare och får sämre villkor över tid.
I Sverige kan resultaten bidra till att förklara framgångarna för partier som Sverigedemokraterna. Partiet har ofta kopplats till migrationsfrågan, men studien antyder att ekonomisk oro och frustration i arbetslivet kan vara minst lika viktiga drivkrafter bakom väljarstödet.
Forskarna menar att populistiska partier har lyckats fånga upp dessa känslor genom att erbjuda enkla lösningar på komplexa problem och genom att tala om “trygghet” – både ekonomiskt och socialt.
Sammantaget pekar studien på att Europas politiska utveckling inte kan förstås enbart genom kulturella konflikter. I stället tycks vardagliga ekonomiska bekymmer och arbetslivets villkor ha spelat en avgörande roll för den politiska förändringen.
Best Wissen 
Lämna en kommentar