Många distansarbetare känner sig isolerade från sina kollegor. Men att tvinga tillbaka personalen till kontoret riskerar att missa kärnan i problemet, visar ny forskning.

Under de senaste åren har distansarbete gått från undantag till norm för miljontals anställda världen över. Samtidigt växer oron för att arbetet hemifrån leder till social isolering, svagare relationer mellan kollegor och minskad känsla av samhörighet på arbetsplatsen. Men enligt ny forskning är sambandet mer komplext än vad debatten ofta ger sken av.

Forskare och arbetslivsexperter menar att arbetsgivare bör sluta se frågan som ett enkelt val mellan kontor och hemmakontor. Istället handlar det om hur sociala relationer byggs och underhålls, oavsett var arbetet utförs.

Ensamhet även på kontoret

Flera studier visar att distansarbete kan bidra till känslor av isolering. Bristen på spontana möten vid kaffemaskinen och informella samtal mellan möten gör att många upplever en svagare koppling till sina kollegor. Forskning har också visat att digital kommunikation ofta saknar den sociala närhet som uppstår i fysiska möten.

Samtidigt är ensamhet inte ett problem som enbart drabbar distansarbetare. Enligt arbetslivsforskare förekommer social isolering även bland personer som arbetar på plats varje dag. Att bara kräva fler dagar på kontoret löser därför inte automatiskt problemet.

Hybridmodellen ställer nya krav

I dag arbetar många i hybridform, där arbetsveckan delas mellan hemmet och kontoret. Men även denna modell har sina utmaningar. Det är inte ovanligt att anställda tar sig till kontoret bara för att sitta i videomöten med kollegor som befinner sig någon annanstans. Resultatet kan bli att varken de sociala eller praktiska fördelarna med kontorsarbete uppnås.

Experter menar att samordning är avgörande. Om teammedlemmar väljer samma dagar för kontorsarbete ökar möjligheterna till spontana möten, kreativt samarbete och kunskapsutbyte.

Sociala relationer måste planeras

Forskare efterlyser ett nytt synsätt där social samhörighet betraktas som en del av arbetsdesignen, inte som något som uppstår automatiskt. Arbetsplatser behöver skapa strukturer som främjar både koncentrerat arbete och mänskliga möten.

För helt distansanställda kan det innebära regelbundna fysiska träffar, tillgång till coworking-kontor eller särskilda insatser för att stärka kontakten med teamet. Nyanställda och yngre medarbetare kan också behöva mer tid tillsammans med kollegor för att bygga nätverk och utvecklas i sina roller.

Balans viktigare än plats

Samtidigt visar tidigare forskning att distansarbete också har tydliga fördelar. Många uppskattar flexibiliteten, den minskade pendlingen och möjligheten att bättre kombinera arbete och privatliv. Utmaningen för arbetsgivare blir därför att skapa arbetsformer som förenar frihet med gemenskap.

Den växande forskningen pekar mot en gemensam slutsats: framtidens arbetsliv handlar mindre om var människor arbetar och mer om hur organisationer skapar meningsfulla sociala relationer. Kontoret kan vara en del av lösningen – men det är sällan hela svaret.