Drömmen om att stiga ombord på ett tyst elflygplan och resa klimatneutralt till Mallorca eller Kreta lockar många. Men trots tekniska framsteg är verkligheten betydligt mer komplicerad. Forskare och branschexperter är överens om att elflygets framtid främst finns på korta regionala sträckor – inte på charterresor till södra Europa.

Batteriernas stora problem

Den avgörande utmaningen handlar om energi. Dagens litiumjonbatterier kan lagra betydligt mindre energi per kilo än flygbränsle. Enligt forskare innehåller jetbränsle minst 60 gånger mer energi per viktenhet än moderna batterier.

Konsekvensen blir att batterierna snabbt blir för tunga. Ett passagerarflygplan som normalt tankar 20 ton flygbränsle skulle behöva omkring 100 ton batterier för att uppnå motsvarande energimängd. Till skillnad från bränslet blir dessutom batterierna inte lättare under flygningen.

I en intervju med forskning.no förklarar flera forskare att detta är den grundläggande anledningen till att elektriskt långdistansflyg ligger långt fram i tiden. Magnus Genrup, professor i energivetenskaper vid Lunds tekniska högskola, menar att batteridrivna flygplan sannolikt aldrig kommer att kunna flyga längre än 20–30 mil åt gången.

Korta flygningar kan elektrifieras

Trots begränsningarna finns det områden där elflyget kan göra skillnad. Regionalflyg mellan mindre orter lyfts ofta fram som det mest realistiska användningsområdet. Många korta flygsträckor skulle tekniskt kunna ersättas av elflyg inom de kommande årtiondena.

Norska och svenska forskare pekar på att mindre flygplan med plats för ett fåtal passagerare är betydligt enklare att elektrifiera än stora trafikflygplan. Tekniken kan därför bli viktig för regionala transporter, särskilt i glesbefolkade områden där alternativ till flyg saknas.

Svenska Heart Aerospace har länge varit ett av Europas mest uppmärksammade elflygbolag. Företaget utvecklade först ett 19-sitsigt elflygplan men presenterade senare en ny modell med 30 sittplatser och en bränsledriven räckviddsförlängare. Den maximala räckvidden uppges vara omkring 80 mil, men projektet har drabbats av förseningar och kommersiell trafik väntas tidigast mot slutet av decenniet.

Säkerheten bromsar utvecklingen

Utöver batteritekniken återstår omfattande säkerhetskrav. Flygindustrin är en av världens mest reglerade branscher, och nya flygplan måste genomgå rigorösa tester innan de får transportera passagerare.

För elflyg handlar det bland annat om batterisäkerhet, brandrisker och reservsystem. Ett batterifel i luften får helt andra konsekvenser än om en elbil stannar vid vägkanten. Certifieringsprocesserna väntas därför ta många år även när tekniken finns på plats.

Biobränslen kan ge snabbare klimatnytta

Medan elflyget fortfarande utvecklas riktas allt större uppmärksamhet mot hållbara flygbränslen, så kallade SAF (Sustainable Aviation Fuel). Dessa bränslen kan användas i dagens flygplan utan att motorer eller infrastruktur behöver byggas om.

SAF kan framställas av bland annat tallolja, använd matolja och restprodukter från skogs- och livsmedelsindustrin. Utsläppen över livscykeln kan minska med upp till 85 procent jämfört med fossilt flygbränsle.

EU har beslutat att andelen SAF successivt ska öka i europeiskt flyg, från två procent 2025 till 70 procent år 2050. Samtidigt planerar svenska aktörer att bygga upp en betydande produktion under de kommande åren.

Biobränslen löser dock inte alla problem. Flygets klimatpåverkan på hög höjd, bland annat genom kväveoxider och kondensstrimmor, kvarstår även när fossilt bränsle ersätts.

Vätgas – framtidens joker

Ett tredje alternativ är vätgas, som av många bedöms ha större potential än batterier för längre flygsträckor. Men även här återstår betydande tekniska hinder kring lagring, säkerhet och infrastruktur.

Flera bedömningar pekar på att vätgas först kan bli aktuell inom regionalflyget, därefter för medeldistansflyg under andra halvan av seklet.

Ingen enskild lösning

Den bild som växer fram bland forskare är att flygets klimatomställning kommer att kräva flera tekniska lösningar samtidigt. Elflyg kan bli ett viktigt verktyg för kortare regionala resor. För längre flygningar ser hållbara flygbränslen och olika hybridlösningar ut att spela en betydligt större roll under överskådlig tid.

Den som hoppas på att snart kunna flyga batteridrivet till Kanarieöarna får därför sannolikt vänta länge. Elflygets framtid är lovande – men den ligger närmare Kiruna än Kreta.