Forskare har tagit fram den mest omfattande katalogen hittills över RNA-virus som kan infektera människor. Målet är att bättre kunna förutse vilka virus som har störst potential att orsaka framtida epidemier och pandemier – innan de hinner spridas globalt.

Covid-19 visade hur svårt det är att upptäcka och stoppa ett nytt virus i tid. Nu hoppas forskare att ett nytt verktyg ska ge världen ett försprång.

I en ny studie har forskare sammanställt en detaljerad katalog över samtliga kända RNA-virus som kan infektera människor. RNA-virus står bakom många av de allvarligaste infektionssjukdomarna, däribland covid-19, influensa, ebola och mässling. Samtidigt uppskattas det finnas miljontals RNA-virus i naturen – men endast 239 arter är idag kända för att kunna infektera människor.

Inte bara hur farligt viruset är

En viktig slutsats är att ett virus inte behöver vara extremt dödligt för att utgöra ett stort hot. För att orsaka en pandemi krävs framför allt att det kan spridas effektivt mellan människor.

Forskarna har därför vägt samman flera faktorer, bland annat:

• hur allvarlig sjukdomen är
• hur viruset sprids
• hur lätt det överförs mellan människor
• om det kräver djur eller insekter som mellanvärdar
• vilka motåtgärder som redan finns, exempelvis vacciner eller behandlingar.

Virus som enbart sprids från djur till människa kan orsaka svåra sjukdomar, men risken för en global pandemi är betydligt mindre om de inte samtidigt utvecklar effektiv smitta mellan människor.

Kan hjälpa världen att prioritera

Forskarna hoppas att katalogen ska fungera som ett beslutsstöd för myndigheter och forskningsfinansiärer. I dag läggs stora resurser på vissa välkända virus, medan andra virusfamiljer är betydligt mindre utforskade trots att de skulle kunna utgöra framtida hot.

Genom att identifiera vilka virus som kombinerar hög sjukdomsallvarlighet med stor spridningspotential kan forskningen fokuseras där den gör störst nytta.

Övervakning blir allt viktigare

Antalet nya virus som upptäcks hos människor har varit förvånansvärt stabilt under flera decennier. I genomsnitt identifieras två till tre tidigare okända virus varje år som infekterar människor. Det innebär att nya hot sannolikt kommer att fortsätta dyka upp även framöver.

Samtidigt ökar risken för så kallade zoonoser – sjukdomar som hoppar från djur till människor – genom förändrad markanvändning, internationella resor, klimatförändringar och ökad kontakt mellan människor och vilda djur.

Forskarna menar därför att systematisk övervakning och bättre kunskap om virusens egenskaper kan bli ett av de viktigaste verktygen för att förebygga nästa pandemi, snarare än att enbart reagera när ett utbrott redan har inletts.

Vad är farligast?

Forskarna pekar bland annat ut mässlingliknande virus som en potentiellt särskilt farlig kandidat. Mässling är extremt smittsamt men det finns vaccin och sjukdomen är i de flesta fall inte dödlig. Men det kan uppstå nya virus som är besläktade – och som är farligare. COVID-19 dödade tiotals miljoner, men det kunde faktiskt varit värre.