En ny svensk långtidsstudie kastar nytt ljus över debatten om sociala medier och ungas psykiska hälsa. Trots att flera länder inför eller överväger förbud mot sociala medier för barn och tonåringar fann forskarna inget stöd för att hög användning i tonåren leder till sämre psykisk hälsa senare i livet.

Forskarna vid Karolinska Institutet följde drygt 5 500 svenska ungdomar från högstadiet till tidig vuxen ålder. När deltagarna var omkring 20 år gamla kunde forskarna inte se att den tid de tillbringat på sociala medier som 15–16-åringar ökade risken för depression eller ångest. Resultaten tyder på att sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa är betydligt mer komplicerat än vad den offentliga debatten ofta ger sken av.

Studien kommer samtidigt som flera länder skärper sin syn på sociala medier. Australien har beslutat om ett förbud för personer under 16 år, och liknande åtgärder diskuteras på flera håll i Europa. Även i Sverige har frågan blivit politiskt aktuell, där både regeringen och flera partier vill se hårdare regler för barns användning av sociala medier.

Den nya forskningen innebär dock inte att sociala medier är riskfria. Tidigare studier har visat att ett beroendelikt användande, mycket långa användningstider, sömnbrist, nätmobbning och ständig social jämförelse kan öka risken för psykiska problem.

Samtidigt visar annan forskning att sociala medier också kan ha tydliga positiva effekter. För många unga fungerar de som en plats för vänskap, gemenskap och identitetsskapande, och de kan ge stöd till personer som annars känner sig ensamma eller har svårt att hitta likasinnade i sin närmiljö.

Det är därför allt fler forskare menar att debatten bör handla mindre om hur mycket unga använder sociala medier och mer om hur de använder dem. Frågan är inte längre om sociala medier enbart är skadliga eller nyttiga, utan vilka användningsmönster och vilken utformning av plattformarna som främjar respektive försämrar ungas välmående.

Den svenska studien lär därför få betydelse i den fortsatta debatten om eventuella förbud. Den ger inte något slutgiltigt svar, men den påminner om att politiska beslut bör bygga på den samlade forskningen – inte på antagandet att all användning av sociala medier automatiskt leder till psykisk ohälsa.