Svenska kontorsarbetare tillbringar en stor del av året i lysrörsbelysning, bakom IR-filtrerade fönster, utan tillgång till den röda och infraröda delen av ljusspektrumet som kroppen är byggd för att leva av. Ny forskning pekar på att det inte bara handlar om trötthet och vintermörker — utan om något som sker ända ner på cellnivå.*

Det tar bara några sekunder att göra experimentet själv: håll en mobiltelefonlampa mot fingertoppen. Det röda skenet som lyser igenom är inte blod, utan fotoner av rött ljus som studsar runt inne i vävnaden på jakt efter en plats att landa. Enligt astrofysikern Bob Fosbury, som lämnade European Southern Observatory för att studera ljusets biologi, är det en påminnelse om något grundläggande: ljus fungerar som ett näringsämne, inte bara för växter utan för alla levande organismer, människan inräknad.

Från glödlampa till lysdiod — ett spektrum som försvann

Förändringen skedde i det tysta. I början av 2000-talet slog två energibesparande tekniker igenom parallellt: lysdioden (LED), som ersatte den ineffektiva men spektrumrika glödlampan, och infrarödfiltrerat fönsterglas, som håller värme inne eller ute. Tillsammans smalnade de av det ljusspektrum som människor i praktiken utsätts för inomhus — en miljö där de flesta av oss tillbringar merparten av sin vakna tid.

Neurovetaren Glen Jeffery vid University College London beskriver det som att omkring 95 procent av spektrumet försvann, nästan utan förvarning. Medan dagsljus, glödljus, levande ljus och till och med månsken är rika på långvågigt rött och infrarött ljus (ungefär 650–2500 nanometer), producerar en vanlig LED-lampa i praktiken ingenting bortom cirka 750 nanometer. Lysdioder beskrivs av forskarna som ”ultraprocessat” ljus — en medveten parallell till ultraprocessad mat.

Kopplingen till mitokondrierna

Det som gör detta relevant för kontorsarbetarens hälsa är vad rött och infrarött ljus faktiskt gör i kroppen. Redan på 1980-talet visade den sovjetiska biofysikern Tiina Karu att sådant ljus påskyndar mitokondriernas produktion av ATP — cellens energivaluta — genom att smörja den så kallade elektrontransportkedjan. Blått ljus, som skärmar och LED-belysning avger i stora mängder, tycks ha motsatt effekt och sakta ner samma process.

Forskarna bakom New Scientist-artikeln kallar konsekvensen av årtionden av rödljusbrist för ”1900-talets sjuka fast för vår tid” — en jämförelse med skörbjugg, den C-vitaminbrist som en gång slog ut sjömän på långa sjöresor. Effekten smyger sig på över tid snarare än att slå till på en gång.

Kopplingen är ännu inte fullständigt kartlagd, men flera studier pekar åt samma håll: Jeffery har visat att femton minuters exponering för rött ljus dämpar blodsockertoppen efter en stor dos glukos, och i kontorsförsök i fönsterlösa, LED-belysta lokaler på UCL sjönk deltagarnas blodsockernivåer när en dimmad glödlampa lades till belysningen. En studie från Maastricht University i Nederländerna, publicerad i januari i år, fann att personer med typ 2-diabetes hade bättre blodsockerkontroll under dagar med naturligt ljus jämfört med dagar under ren LED-belysning på kontoret. Andra forskare, som neurologen John Mitrofanis vid Université Grenoble Alpes, kopplar rödljusbrist och mitokondriell dysfunktion till åldersrelaterade tillstånd som Parkinsons och kognitiv försämring.

Vad den övriga forskningen om kontorsljus säger

Ljusets roll för kontorsarbetare är inget helt nytt forskningsfält — det har bara handlat om andra aspekter av samma problem. Ett flertal oberoende studier, oberoende av New Scientist-artikelns fokus på rött och infrarött ljus, visar att kontorsanställda som saknar dagsljus mår sämre rent generellt.

En amerikansk jämförelse mellan anställda i fönsterlösa kontor och anställda med gott om dagsljus fann att den senare gruppen sov i genomsnitt 46 minuter längre per natt, rörde sig mer och skattade sin livskvalitet högre. Anställda med fönster fick också betydligt mer vitt ljus under arbetstid. Forskning sammanställd av Journalist’s Resource visar att arbetare i fönsterlösa kontor rapporterar sämre sömn, lägre melatoninnivåer och högre stressnivåer än kollegor med tillgång till dagsljus — mönster som redan på 1980-talet kopplades till det så kallade ”sjuka hus-syndromet”. Bristande belysning på arbetsplatsen har också kopplats till ökad förekomst av ögonbesvär, huvudvärk, trötthet och ångest i högpressade arbetsmiljöer.

Utöver detta finns den säsongsbetonade dimensionen, som är särskilt relevant i Sverige. Säsongsbunden depression (SAD) drabbar enligt uppskattningar en betydligt högre andel av befolkningen i skandinaviska länder än i centraleuropeiska — siffror på åtta till tio procent har nämnts i kliniska sammanhang, jämfört med tre till fem procent längre söderut i Europa. Symtomen — nedstämdhet, ökat sömnbehov, minskad motivation — sammanfaller med den period på året då svenska kontorsarbetare både har minst dagsljus totalt sett och tillbringar minst tid av det lilla dagsljus som finns utomhus.

Så farligt är det, i klartext

Ingen av forskarna hävdar att kontorsbelysning ensamt orsakar diabetes eller demens — kost, rörelse och genetik spelar fortfarande en stor roll. Men flera av dem, däribland Fosbury och Jeffery, menar att ljusbrist är en underskattad och relativt lättåtgärdad bidragande faktor till en rad tillstånd som annars enbart förknippas med livsstil och åldrande: förhöjt blodsocker, sämre sömnkvalitet, nedsatt kognitiv förmåga över tid och säsongsbunden nedstämdhet. Ett brittiskt kontorsförsök har visat att förbättrad dagsljustillgång minskade rapporterad ögonstress med nästan hälften jämfört med kontor med rullgardiner nerdragna.

Sjukvården har redan börjat agera på liknande grunder. På King’s College Hospital i London öppnade man i maj en utomhusavdelning för intensivvårdspatienter efter att en ljusgenomgång visat att avdelningen helt saknade långvågigt ljus — en åtgärd som togs efter oro för både patienters och personalens hälsa.

Vad en kontorsarbetare kan göra

Lösningarna som lyfts fram är påfallande enkla och kräver varken dyr utrustning eller ombyggnation:

• Prioritera dagsljus när det finns. Sitt nära fönster om möjligt, och gå ut några minuter flera gånger om dagen — även molnigt dagsljus innehåller betydligt mer av det efterfrågade spektrumet än inomhusbelysning.
• Komplettera med en dimmad glödlampa på eller nära skrivbordet. Även starkt nedtonad avger en glödlampa fortfarande stora mängder infrarött ljus, till en energikostnad som inte överstiger en vanlig LED-lampa.
• Ta pauser utomhus, särskilt under vintermånaderna, då den naturliga dagsljusmängden i Sverige är som lägst och risken för säsongsbunden nedstämdhet som störst.
• Var uppmärksam på symtom som ihållande trötthet, koncentrationssvårigheter eller nedstämdhet som förvärras under vinterhalvåret — och sök vid behov professionell rådgivning, snarare än att enbart skylla på ”vintertrötthet”.

Poängen som återkommer hos flera av forskarna är att energieffektivisering och hälsosam belysning inte behöver stå i konflikt. En kraftigt nedbländad glödlampa drar inte mer energi än en LED-lampa, vilket gör att lösningen snarare handlar om medvetna designval än om kostsamma investeringar — något som borde vara relevant för alla arbetsgivare som funderar på framtidens kontorsmiljö, inte minst i ett land med några av Europas mörkaste vintermånader.

---

Baserad på en artikel i New Scientist (10 augusti 2026) samt kompletterande forskning från bland annat University of Illinois at Urbana-Champaign/Northwestern Medicine, Aarhus universitet, Journalist’s Resource och kliniska studier om säsongsbunden depression i Norden.